Googleholmen

Sitter vid köksbordet och funderar över om det blivit frost på Gösholmen. Får ett infall och använder mig av Google för att se om de uppdaterat satellitbilden. Tyvärr sker det inte allt för ofta i gratisversionen av Google map. Jag finner dock att det skett en uppdatering sedan sist. Nu syns inte bara vår brygga utan det verkar som om de kommit så långt i uppdateringen att man kan se hur dragningen av vatten och avlopp sker på ön.

Konstaterar att det är första gången som vi ser taket på vår lilla stuga. Google bilden innan denna visade antagligen 2007 års version av vår lilla del av Gösholmen. Så här såg det ut från marken:

Försöker att lägga länken till Google map här på bloggen men är tveksam på om det kommer att fungera då Google valt att använda ett script som innebär att länken har mer än de dryga 250 tecken som är tillåtna att länka i en och samma länk.

Om länken här inte fungerar Googleholmen så är det bara att söka Gösholmen på Google map om man är nyfiken på hur det ser ut på ön. Men som sagt, jag ville se hur läget var idag men fick se sommarbilden.

Kul men också lite ledsamt för det är ju ändå en bit kvar till nästa sommar. Vi får helt enkelt ses under vintern istället :-)

Höstens sista .......

Vaknar upp efter en härlig dag och sen kväll ute på Gösholmen. Funderar över om det någonsin varit en oktober som denna. Att sitta ute och njuta efter bastun en sen kväll och det fortfarande är närmare 10 plus grader har jag nog upplevt i oktober tidigare och speciellt i slutet av månaden. 

Lyckades tillaga en lyckad kalkon middag igår och funderar vad jag kan toppa det med på frukosten. Tror att det får bli en äggröra extra allt. Tror att jag hinner laga till den precis till de sista stockarna är dragna av min kära vän Christer. 

Det kändes extra skönt att vakna en morgon som denna och kunna konstatera att vi hade en timme plus. Den kommer säkerligen att behövas eftersom kvällens aktiviteter förhindrar regelrätt körning tillbaka till Stockholm. Vi passar gärna på att njuta höstens sista underbara dag några timmar extra ute i stugan. Passar nog också på att läsa upp mig inför nästa veckas resa till Egypten ;-)

På återseende inom kort. 

Batteri och spänning

Konstaterade för två veckor sedan att batteriet i vår lilla båt drog sin sista suck och det i perfekt tajming med att höstens sista resa till Båtsam skulle genomföras. Det var helt enkelt bara att ge sig iväg till Hjertmans och spendera lite selmor på spänning.

På tal om spänning så träffade jag Nysäter grabbarna på bron förra helgen. De var ute på spränguppdrag. Det var dock inte så spännande men det visade sig att de också skulle räkna lite på lösningar på ön. Lösningarna handlade om att kunna ta sig fram till alla fastigheter på liknande sätt på vår lilla ö.

Spännande är också att få höra att det verkar som att vår lilla gemenskap kommer att få tillbringa tid i bänken förklarandes frågor avseende framkomligheten. Tror det är dags att spänna av bågarna och lägga kogren åt sidan för att prata om lösningar. Tror helt enkelt inte att en upptrappning kommer att resultera i något gått för någon. De pilar som bör kastas är tillsammans på darttavlorna som hänger runt om på ön och inget annat.

Batteriet kom dock på plats och plastkoppen förflyttades till marinan där den stilla får vila till kommande vår. Förhoppningsvis kan propellern vässas och leverera härliga svängar för barnen på ”tuben” kommande sommar. Hoppas att ingen misstycker och spänner bågarna som i sin tur kan innebära pyspunka för glädjen och skratten. 

Taxering, Marknadsvärde och en Buffel.

Mitt i planeringen inför en helg i stugan kan jag inte riktigt koncentrera mig. Det beror inte på att jag precis hittade den sedvanliga hustaxeringen i brevhögen. Det beror inte heller på att vi ska ta upp båten i helgen och med det tas ytterligare ett kliv in i vinterns tunga mörker och kyla. Det beror inte ens på att jag misstänker att jag glömde en flaska öl på kylning i den nya frysen. Nej, jag känner att det beror på att jag känner lite olust och besvikelse torna upp i mitt sinne inför att kanske springa på en av våra präktiga bufflar på ön.

Jag känner mig tvingad att öppna taxeringsformuläret och leta efter kryssrutan där man kan få poäng för vilka grannar man har runt sig. Tyvärr kan jag inte hitta denna kryssruta men bestämmer mig för att kontakta närmaste kända Riksdagsledamot för att påbörja motionsskrivandet.

Tänker dock till för ett ögonblick över en kopp nymald java och inser att idé om kryssrutan inte är riktigt pragmatisk men inte heller helt fel då det faktiskt finns en majoritet riktigt trevliga grannar i vår närhet. Det skulle ju faktiskt vara ett riktigt bra läge att samla poäng. Hur mycket skulle vi få ihop? Tar ytterligare ett par sippar rättvisemärkt java och konstaterar att det är höga poäng men varför stanna vid att inte få full pott? Bestämmer mig för att ta en lekpaus med Oliver och låta mina tankar få annat och friare fokus.

Tillbaka efter många gurglande leenden har jag ännu en strålande idé. Varför inte relatera marknadsvärdet till hur bra grannsämjan är? Detta bör prövas och kanske mätas likt husets energivärde. Men vänta lite, hänger inte detta samman? Är energi + grannsämja = vänlighet och värme = ökat marknadsvärde? Känner mig tvingad att avbryta tänkandet ett tag för att se över stugprovianten.

Taxering? Marknadsvärde? Grannsämja? Energi? Buffel? Prinsessor (ja det finns underbara sådana på vår ö, fråga herr Jarlbäck)? Underbara grannar? Robinsson? Samfällighetsförening? Fyrhjulingar? Gemensamhetsanläggningar? Sköna sommardagar? Bistra höstar? Glittrande vintersnö? Derek? Kanalgrävare? Rävar? Båtar? Vattenskotrar? Grilldoft? Sjönöd? Gös? Sauna? Bygglov? Elbilar? Skottkärror?

Oj, det riktigt snurrade till i skallen. Jag tvingas sätta mig ner för att åter samla tankarna runt min olust. Vad kan vara lösningen på allt detta? Hur kan jag förebygga min egen topplockssprängning vid en eventuell buffelkonfrontation? Hur kan vi alla undvika att hamna i en situation som liknar ”Robinsson Mälaren”? Jag tror att det finns ett grundrecept och att det kan hjälpa oss alla väldigt långt:

Visa respekt inför varandra och ta upp saker med den som kan göra något åt det!

Med detta lilla basrecept är jag helt övertygad om att allas marknadsvärde kommer att flerfaldigas och att vi alla kan umgås med respekt för varandra på vår underbara lilla ö i Mälaren.

Olusten har lättat, ser återigen fram emot att komma ut till ”Gosholmen” :-) 

Pappaekipaget lämnar ön.

Att packa allt som ska med från stugan är en sak men att ta allt samtidigt över vår lilla bro är något helt annat. Lyckades stuva alla prylar på kärran och Oliver i vagnen och hela ekipaget klarade sig över bron. Visst hade det varit enklare att ha stugan på fastlandet men inte lika underbart ;-)

 
Nu bär det av till Arboga och sedan vidare till Finland. Planerar att besöka några sauna-tillverkare och granska eventuellt nytt vedeldat aggregat.

Önskar alla grannar lycka till på extrastämman som skall genomföras i helgen :-)

Snart middag, äntligen

Nu är allt redo för en brakmiddag med trevligt sällskap. Oliver förvånat njuter av sin nya stol.

Barnvagnssafari i Kvicksund

Fortsatt trevliga dagar ute på Gösholmen innebär att vi ibland måste proviantera och då gör vi givetvis det lokalt på ICA bron. Tyvärr är det lite si och så med sortimentet efter högsäsongen, så var det idag, då vi skulle försöka få tag på bra kött att grilla eftersom en govän kommer på besök. Det blev helt enkelt ändrade planer, det blir avancerad medelhavsmat med tillagning i vårt härliga kök istället för grillning.

En riktigt fin och solig dag med stark vind får mig att få mersmak av att tillbringa mer tid vid stugan. Blåsten märks dock inte så mycket på vår sida ön men det rev i ordentligt när vi gick över vår lilla bro och än mer över Kvicksunds bron. Tänkte först ta båten men det var ett klokt val att välja språngmarsch med barnvagn.

Oliver somnade direkt och stördes inte av blåsten eller för den delen inte heller av pappas tokiga påhitt :-)

Lugn, lugn, ingen fara det är inte trafikerat som i Älvsjö här i Kvicksund, dessutom pratade jag med banarbetarna som renoverar spåren och säkerställde att signalerna fungerar vid vår lilla spårövergång.

Väl tillbaka i stugan hittar vi en fågel som verkat kraschlandat in i ett av våra nya fönster. Den såg verkligen ut att vara på väg att lägga upp tofflorna men så efter ett tag började den komma till liv igen.

Ta mig en fundering över hur vi kan signalera till våra fåglar här på ön hur de kan undvika att knäcka nackarna mot våra stora fönster. Under tiden jag tänker ska jag börja koka ihop en middag.

Hörs inom kort ;-)